Face it! You have been faceraped!

Anna Holknekt

I den ständiga statusuppdateringens tidsålder är vi lätta offer och ett obevakat dataögonblick sätter varumärkesstrategen i oss alla på prov. Profilbilder byts mot Jesus kramandes ett barn, någon uppges plötsligt vara ett facebookfan av "A.D.O.L.F.H.I.T.L.E.R", detaljerade statusuppdateringar skrivs om att någon "Just gjort nummer två och gillade det" och kärleksförklaringar skickas i ditt namn till före detta partners. Den som ger sig in i den digitala leken får leken tåla?! Face it! You have been faceraped!

Facerapens språk handlar i de allra flesta fallen om sex, toalettbesök, religion, politik, kärlek, fylla och föräldraskap. Lyteskomikens segertåg? Den flexibla kapitalismens främsta hantverk? Kollektivt moraliskt förfall? Den digitala darwinismens senaste urskiljningsmekanism? Tolkningarna går isär men på sidan guidearkivet.se kan du på samma gång lära dig hur du tar bort kåda från kläder, får en avokado att mogna snabbare och hur du gör en facerape. Helt enkelt saker som alla bör veta. Det postindustriella, digitala samhällets husmorstips?! I en av de otaliga facebookgrupper som har insamlandet av facerape’s som syfte står följande: "Ask if u wanna master the art of facerape ;)". Facerape är alltså inte bara ett verktyg utan en konst att behärska och i enlighet med instruktioner som ges i en annan grupp, är det en fråga om kreativitet.

Kropp och valuta

De kroppsliga konnotationerna i facerape är uppenbara, inte bara i själva benämningen utan även i ämnesval och teman. Det handlar i många fall om uppdateringar som gör anspråk på att omdefiniera någons sexualitet eller att "osäkra" dennes sexuella preferenser, ofta i riktning från heterosexuella till homosexuella. Det kan också beröra frågor om makt och kropp, till exempel genom antydningar om prostitution och i vissa fall våldtäkt. Inte heller relationen till den egna kroppen kommer undan, då onani är ett vanligt inslag i kommentarerna. Digitaliseringens förväntade icke-kroppslighet ifrågasätts här och vi framträder som kroppar. Även dessa blir en del i den digitala identitetens varumärke. Undanflykten från materialiteten är blott en chimär. Denna kropp får ytterligare en dimension om vi väljer att sätta det i relation till just varumärke. Din digitala kroppen blir även den en vara. Ännu tydligare blir det när nätidentitet beskrivs som nätvaluta.
Det är dock inte bara en sexuell kropp som framträder och ifrågasätts utan även dess hygieniska aspekter, i form av toalettbesök och renlighet. Genom en facerape synliggörs det intima. Uppdateringar om påstått föräldraskap ("Jag ska bli pappa!") går vidare på samma kroppsliga tema.

Politik och komik

En annat vanligt förekommande tematik inom denna typ av "identitetsstöld" är politik. Om det paras med tanken om Internets digitala darwinism får kanske facerape en utvidgad funktion som ett verktyg för ifrågasättande av vem som antas vara den starke överlevaren i cyberevolutionen. Gäller då andra spelregler på nätet? Är det en djungel där politiker är hett villebråd? Makten finns inte längre bara i budskapet utan i hur väl avsändaren lyckas kontrollera och behålla källan intakt. Återigen blir ordet valuta aktuellt, när det politiska budskapet och varumärket enbart är ett litet lösenord bort från att devalveras.
Värt att notera här är det faktum att facerape ofta hamnar under kategorin Humor när den ska beskrivas i diverse grupper. Genom att använda humor som ett sätt att avväpna och driva med politiken skiftas återigen, för en stund, innehavaren av makt.

Historisk personhacking

Så till den obligatoriska frågan; är facerape ett barn av sin tid? Sett som ett uttryck för den offentliga identitetens sårbarhet i en tid vars relationer till stor del skapas och underhålls i sociala medier, ja. Ser man däremot fenomenet med historiska glasögon luktar det bekant av gammalt hederligt identitetsbedrägeri. Historien är full av förfalskade uttalanden: Lorenzo Vallas 1400-talssavskrivande av Konstantins donation som en säker källa till information om relationen mellan kyrkan och Konstantin den store. De så kallade Hitler-dagböckerna som doppats i te för att ges en sliten 1940-tals finish. Det brev som anlände hos en svensk nazistorganisation där IKEAs grundare Ingvar Kamprad som påstådd avsändare, uppges ha skrivit: "Jag tror verkligen att ni kommer att betyda mycket för Sveriges framtid. Det kommer dock att kräva stora resurser och mycket mod. Det senare verkar ni ha, sämre verkar era ekonomiska resurser vara. Därför har jag beslutat följande: jag skall hjälpa er i kampen!" Brevet, med IKEAs logo på, undertecknades: "Er vän och sympatisör Ingvar Kamprad." Ett färskt exempel, som också är en nära släkting till kusinen "twittrape", är det twitterkonto som i basketstjärnan Michael Jordans namn, på kort tid gjorde succé med till synes harmlösa uttalanden som: "I think I’m done eating Green peppers. They are the worst pepper, and always make a meal worse" och "I’m so sick of using batteries".

Källkritikens död och renässans

Fenomen som face- och twitterrape är också del i att skapa nya utmaningar för ett av historieforskningens och journalistikens främsta verktyg; källkritiken. Den kan nu såväl dödförklaras som hyllas som pånyttfödd. Källkritikens bedömningskategori, identifikation, aktualiseras. Den kritisk granskning av egentlig upphovsman, tillkomstsituation och avsikt sätts på prov. Här gör sig den ökända cyberanonymiteten påmind, men ofta bara för en timme eller två. I de flesta facerape’s lokaliseras källan relativt fort. "Angriparen" (som denne benämns i en facerapegrupp) får ett ansikte, ofta genom att "ange" sig själv. Ett sådant erkännande skulle då rimligtvis kunna ses som ett bidrag till dennes "socialdigitala kapital". Men facerape’n sätter flexibiliteten, detta postindustriella skötebarn, på prov och att bemöta en facerape är snart lika mycket en konst som att göra en. I en av otaliga grupper som berör fenomenet skriver man: "Facerape har bara en gyllene regel: Den som har blivit faceraped får inte ta bort sin status!" I förmågan att lyckas vända detta till sin fördel ligger även en möjlighet till att återta kontrollen över det egna ansiktet utåt. Det handlar om hur flexibelt och skickligt du lyckas växla det socialdigitala kapitalet från en valuta till en annan, din egen. Betydelsen av att tänka (och göra) identiteten strategiskt blir här tydligt. Det egna ansvaret för den egna identiteten är stort idag, samtidigt har kollektivets betydelse ökat, vilket blir särskilt tydligt i sociala medier såsom facebook. Men med facerape är det snarare ett ifrågasättande kollektiv än ett bekräftande. Genom fenomenet tydliggörs identitetens utsatthet i en värld av ettor och nollor. I en facerapegrupp med 4149 personers gillande siar man om framtiden: "You LOVE doing it… You HATE receiving it... Facerape is the future. Is, was and will be!"

Anna Holknekt är fil mag i kulturstudier med idéhistoria som biämne. Hennes fokusområden är urbansociologi, genusvetenskap och postkoloniala studier.